Showing papers by "Peter Fredman published in 2018"

Tourism, nature and sustainability : A review of policy instruments in the Nordic countries

Abstract: Recently, the Nordic countries have experienced a rapid growth in numbers of visitors. At some popular nature attractions this has resulted in crowding, environmental damage, costly rescue operatio ...

Income elasticity of demand for tourism at Fulufjället National Park

Abstract: National Parks are significant markers in the tourism attraction system and represent an important supply of recreation opportunities for the clients of the nature-based tourism industry. In this study, we analyze income elasticities among visitors from two major nationalities at Fulufjallet National Park (FNP)—a cross-boundary park between Sweden and Norway—to see if this tourism product is a luxury or not. Modeling demand with a Tobit model, we find that visiting this National Park is close to a luxury, but results also show that elasticities differ across both income and nationality: FNP is more likely to be a luxury good among low-income Germans and high-income Swedes. The article concludes with a discussion on policy and management implications from these results.

Vägar till mångfunktionella landskap : En pilotmodell i Jämtlandsfjällen

Abstract: I den har rapporten presenteras resultat och slutsatser fran forskningsprojektet ”Vagar till mangfunktionella landskap: en pilotmodell i Jamtlandsfjallen” (Negotiating pathways to multifunctional landscapes – a pilot model in the Jamtland Mountains), finansierat av Naturvardsverket tillsammans med Riksantikvarieambetet inom ramen for forskningssatsningen ”Storslagen Fjallmiljo” (www.storslagnafjall.se). Som projektets titel antyder sa ar olika vagval, forhandlingar och diskussioner om hur landskapet kan brukas av manga intressenter centralt. Projektets specifika syfte har varit att analysera i) bevarande och skydd i ett mangfunktionellt landskap, ii) historisk och nutida anvandning av fjalleder, och iii) leder i forvaltningen och finansiering av leder. Forhoppningen ar att forskningen kan utgora underlag for diskussion och dialog som kan leda fram till beslut som bidrar till att minska intressemotsattningar mellan fjallens olika aktorer och darmed bidra till en mer hallbar utveckling for alla i fjallandskapet. Sodra Jamtlandsfjallen anvands av flera olika grupper med olika intressen och olika forvantningar, uppfattningar och varderingar om landskapet och dess anvandning. Det finns stora utmaningar i att hantera och balansera ett komplext mangfunktionellt landskap med manga varden, intressen och behov (natur- och kulturmiljovard, skyddade omraden, lokal anvandning, rennaring, friluftsliv och turism). Delar av den problematik som vi studerat har sina orsaker i att olika manniskor bade beskriver och anvander landskapet pa vitt skilda satt. Resultat visar att personer foretradesvis inom myndigheter och inom turismnaringen beskriver fjallen som ett av manniskan i det narmaste orort omrade eller som vildmark trots att landskapet nyttjas av olika intressegrupper. Personer som bor och verkar i omradet regelbundet betonar generellt sett mer omradet som ett vardagslandskap och arbetslandskap, vilket inte hindrar att de satter ett stort varde pa dess skonhet och mangfald. Mangbrukandet av landskapet i sodra Jamtlandsfjallen liksom de manga ideerna om vad landskapet ar och ska vara, kopplar ocksa till fragor kring bevarande och skydd. Studieomradet har varit foremal for diskussioner om en nationalpark som skyddsform och i den pagaende nationalparksprocessen inkluderas aven ett deluppdrag for lansstyrelsen att genomfora en ledutredning. Det ar var forhoppning att resultat fran forskningen om bevarande och skydd i ett mangfunktionellt landskap kommer till anvandning i den pagaende nationalparksprocessen. Ledsystemet sa som det ser ut i dag ar resultatet av flera lager av historia, fran samer, turister, forskare, pilgrimer, karoliner, jagare, fiskare, skogsarbetare, konditionsidrottare och andra. I dag har lederna genomgatt en process dar anvandandet har okat som foljd av att fler manniskor ror sig pa fjallet. Det historiska sambrukandet av stigar och leder var smaskaligt, vilket var en viktig orsak till den relativa franvaron av oppna konflikter. Enstaka vandrare storde exempelvis inte renarna i omradet, men ett okat antal besokare och forlangda sasonger i besoksnaringen innebar att risken for konflikter okar. Genom att besokstrycket blivit storre pa de mest populara lederna och att flera nya aktiviteter tillkommit framkom det bland vissa aktorer ett onskemal om att olika anvandargrupper bor ha ”sina” leder for att undvika konflikter.