Den svenska utbildningspolitikens arbetsmarknadseffekter: vad säger forskningen?

TLDR: In this paper, Huvudfragan et al. present a rapport with Vilka arbetsmarknadseffekter har svensk utbildningspolitik.

Abstract: Avsevarda resurser laggs pa utbildning i alla OECD lander. Sverige ar inget undantag: De direkta utbildningsutgifterna utgjorde 6,3 % av BNP 2006, vilket kan jamforas med 5,7 % som genomsnitt i OECD vid samma tidpunkt (OECD 2009). Vilka intakter generar da dessa utgifter? Ett viktigt motiv for utbildningsinsatserna ar att forbattra individers kunskaper vilket i sin tur ska hoja deras produktivitet och forbattra deras sysselsattningsmojligheter, nagot som okar den samlade produktionen i landet. Syftet med denna rapport ar att undersoka om utbildningsinsatser har sadana effekter for den enskilde individen. Huvudfragan i rapporten ar: Vilka arbetsmarknadseffekter har svensk utbildningspolitik? Med ”arbetsmarknadseffekter” menar vi huvudsakligen effekter pa individers loner, sysselsattning och arbetsinkomster. Men vi kommer ocksa att studera utfall som betyg och testresultat.